Sakura

Det närmaste vi kom påskfirande i år, var att beundra Kais konstnärligt målade ägg han kom hem med från dagis i fredags. Där har de också gömt ägg i trädgården, som de ska leta upp på måndag.
Däremot har vi varit på Sakura-festival. Vi såg framför oss en lugn och organiserad japansk happening, där japanska familjer strosade omkring bland mängder av importerade körsbärsträd (enligt informationen från ambassaden, nedfrusna för att absolut säkert garantera perfekt blomning just idag) och vi kunde ta för oss av japansk mat från några uppställda tält här och där.
Eftersom vi har börjat acklimatisera oss något till livet i Hanoi, packade vi hela familjen på vår nyinköpta (trimmade, elektriska) motorcykel och begav oss mot stadion. Där trängdes tusentals vietnamesiska ungdomar framför alldeles för få och små matstånd. De satt två på varje stol i mattältet och turades om att ta kort på varandra framför körsbärsträden i plast (när de inte fotograferade Hana, minst tjugo personer fnissade och tog närbilder, men det är vi vana vid). Det hela var mer som sista dagen på Göteborskalaset än den japanska familjeaktivitet vi hade tänkt oss. Men alla var glada och vi lyckades ta oss ända fram och beställa gyoza och sushi och åkte sen hem och latade oss i solen i trädgården.


Igår inspekterade vi också en av vårt kvarters allmäna pooler och konstaterade att området såg dekadent kommunisistiskt ut, men att cafeet var helt ok och poolen nog kommer att gå att använda de dagar vi inte lyckas bjuda in oss till någon japansk kompis som bor i de lägenhetshotellkomplex som har pool. För nu börjar det bli varmt. Äntligen!