När det börjar mörkna lyckas familjen efter stora ansträngningar få igång elen och vi kollar på tv tillsammans och precis som alla andra i familjen är Kai fascinerad av den kinesiska såpan om några munkar i trubbel, dubbad till vietnamesiska - av en ensam kvinna som läser alla repliker utan inlevelse.
Keisuke bjuds på glas efter glas av majsbrännvin, inget annat än botten upp accepteras. Jag smuttar i smyg och sedan sover vi gott i beckmörkret. Vi har både mysigt och roligt, men bestämmer ändå att vi nog ska bo på riktiga hotell i fortsättningen.
Två dagar senare har vi glömt det, och sitter i ytterligare en rysk jeep som ska ta oss till den lilla byn Thanh Phu utanför Sa Pa. Här hör invånarna till folkgruppen Tai. Vi vandrar på stigarna runt byn, kollar på risfält och leker med hundar.
Vi har väldigt mysigt igen, men bestämmer igen, på riktigt, att vi bara ska bo på riktiga hotell på nästa semester!
No comments:
Post a Comment